Utveckling och uppgradering av tongivande byggnader, ritade av honom själv eller andra namnkunniga arkitekter, har blivit något av arkitekten Per Ahrboms signum. Kulturhuset, Operan, Rosenbad, KTH, Rådhuset och Centralposthuset är några exempel, och nu tar sig Per an en av sina egna skapelser för KLPs räkning: kvarteret Klamparen, Fleminggatan Fjorton.

Per Ahrbom och dåvarande kollegan Lars Fahlsten ritade fastigheten på Fleminggatan Fjorton i mitten av åttiotalet. Den upptar ett helt kvarter med sina 24 000 kvadratmeter kontor. Utformningen anpassades efter syftet: att bli nya Stockholms Tingsrätt för tvistemål.
– En av utmaningarna var tomtens utformning, konstaterar Per. 100 meter lång längs Scheelegatan och relativt kort mot Fleminggatan. Här skulle en publik byggnad ta plats där allmänheten skulle kunna strömma ut och in, och samtidigt skulle salarna vara insynsskyddade – och på samma gång ha dagsljusinsläpp.
– Tillgängligheten löstes genom en arkad som leder från Fleminggatan till mitten av fasaden på Scheelegatan – och vidare in i det stora, stiliga trapphuset. Och dagsljuset släpptes generöst in genom två stora, runda, grönskande gårdar.

Kvalitet att bygga vidare på

Fastigheten blåmärktes 2011 utifrån dess goda arkitekturgestaltning och genomgående höga kvalitet. Fördelar som tas vidare i den kommande utvecklingen för att passa dagens och framtidens behov.
– Det här skulle kunna vara ett hus byggt i dag, säger Per. Det är traditionellt och samtidigt modernt. Det traditionella representeras av en uttalad, klar ordning. Arkitektur handlar mycket om ordning och organisation, tycker jag. Och så vackra proportioner, hållbara material och fina detaljer.
– Allt är av mycket hög kvalitet, både exteriört och interiört. Inte minst i paradvåningen med sina trägolv, stilrena undertak av Oregon pine-ribbor, och trapphus och pelare i svart polerad betong. Och många belysningsarmaturer i huset är specialritade.

En ny modern lösning

Tingsrätten flyttade ut 2007, och fastigheten har sedan dess bland annat huserat Skolverket. I och med deras flytt ges utrymme att ta ett större tag om fastigheten och realisera idéer som spirat en längre tid. För utvecklingen ansvarar Per Ahrbom, med Anna Leskaroski som handläggande arkitekt.
– Redan när tingsrätten fattade beslutet att flytta så började vi jobba med en ny detaljplan och ett förslag på hur en ny tillbyggnad skulle kunna se ut. År 2012 blev KLP nya ägare till fastigheten, och 2014 blev den nya detaljplanen lagstadgad.
– Hus som är omsorgsfullt ritade från början är också lättare att uppdatera. Det finns inget självändamål i att ändra sånt som fortfarande fyller sitt syfte. Men självklart ska en sån här byggnad uppgraderas när behoven ändras så att den uppfyller dem i ännu större utsträckning.

Välkomnande ljust

– Ett av kraven för den nya detaljplanen från byggnadsnämnden var att öppna fastigheten mot gatan. Butikerna, kaféerna och restaurangerna som bereds plats längs Fleminggatan bidrar till stadslivet i kvarteren, och längs Scheelegatan skulle muren längs arkaden kunna tas bort eller reduceras.

– Även interiört öppnas fastigheten ytterligare. Tingsrättens enskilda smårum kan bli större, öppna arbetsytor. Innergårdarna med sina terrasser kommer också att öppnas upp, för större tillgänglighet med plats för både arbete, möten och kaffepauser.

Nya luftiga våningar

Den största förändringen ytmässigt är den planerade nya påbyggnaden. Fastigheten har 10 våningar, varav två under mark. Den nya tillbyggnaden kan addera ytterligare en till tre våningar, sammanlagt 6 000 kvadratmeter. En addering som trots sin storlek endast skulle anas av förbipasserande på Fleminggatan.
– En av de stora skillnaderna i dag mot när fastigheten byggdes är att dåtidens restriktioner kring fasadernas glasytor är borta. Dagens teknik ger helt nya möjligheter där, och hela den nya tillbyggnaden är tänkt att få glasfasad. Utsikten här uppifrån skulle bli något extra, inte minst mot city.

Kommunikationsfrämjande

– Kommunikation är det viktigaste i dagens arbetsliv, konstaterar Per. Och i en sån här lösning skapas goda förutsättningar för fysisk kommunikation och samverkan, visuell kontakt och kreativa möten.
– Det blir en arbetsplats som kryllar av liv och där det hela tiden händer saker. Man ser varandra genom byggnaden, och kan lätt nå varandra för att utbyta idéer. Hela huset lever!
– Att få bidra till den här utvecklingen känns verkligen fantastiskt.